web analytics

Förutsättningarna

  • Samma sena start som förra året. Inte andra måndagen i oktober utan första lördagen efter tredje måndagen i oktober. – Inte så dumt, men lite rörigt att komma ihåg.
  • Rekordtilldelning. En vuxen och tre kalvar – Bara för att vi är så trevliga?
  • Tjurar upp till sex fredade och rykten om mycket små kalvar på grund av den heta sommaren – Det senare är ju lite trist
  • Kommer inte riktigt ihåg om älgar varit synliga eller inte – För det spelar ju sällan någon roll, det brukar ju finnas fler älgar än vad vi kan skjuta.
  • Första älgjakten utan Ragnar i jaktlaget ♥ – Vem ska nu sköta eldningen?
Härlig oktobermorgon vid Källeryd

Jakten första helgen

I år var vi laddade lördag morgon – hela laget (ink Soya) med trygg förstärkning av Sven-Oves son Jesper. Morgonpassen lottades (föredömligt analogt för komplett ordning och reda) och genomfördes sedan under en strålande morgonsol, men utan älgar. Oskar hörde visserligen brak och stök vid Valters fälla, men det var väl ändå gris!

Vi hade heller ingen vidare tur vid drevjakterna på lördagen (trots Jespers fina drevegenskaper, trots att Soya skällde ståndskall på gris i Åbromåla, trots god mat, trots att vi borde ha älg, trots… ). Oturen fortsatte under söndagens morgonpass och förmiddagsdrev. Kändes lite tungt att vi hade fyra älgar kvar att skjuta där vid tisdag lunch.

Bistra män

Efter söndagens lunch blev det dock spännande. Vi skulle driva av Hjortegöl. Petter och Andreas var på väg, när Petter i höjd med Källebäcksfällan upphetsat vrålande till: ”DET STÅR EN DÄR….”
Mycket riktigt stod där en vuxen älg och blängde tillbaka på Petter inne i bilen. Det var nog ingen tjur…och inte sågs några kalvar, eller? Till slut vill vi inte störa mer utan körde därifrån för att konferera lite och lägga upp den bästa planen. Äntligen hade vi span på en älg.

Älgen

Som i en ask trodde vi när vi ställde ut, men det är sällan det blir som man tänkt. Älgen ville inte stå stilla och ville heller inte till Drettlamossenvägen som vi hade planerat. Hon ville istället till Åbromåla. Lasse fick springa och möta och kunde sånär skjuta älgen på 10 meter i stickhålet men avstod. Han hann i alla fall konstatera att det var ett ensamt skjutbart hondjur. Men älgen hade fått fart och valde Valters fälla. I hög fart försökte den springa mitt emellan Hans och Oskar. Men Oskar var beredd, älgen slog en kullerbytta i skottet och friden sänkte sig över Smålands vackraste jaktlag. Grattis Oskar och laget, en älg hade vi i alla fall fått!

Skytten Oskar
Oktoberjakt med underbara färger och vit dimma.

Familjejakten

Kommande lördag den 27 oktober skulle vi ha familjejakt och planen var att skjuta tre kalvar, trots att vi inte hade någon indikation på att sådana fanns i Harshult. Inte nog med älgtillgången. Under natten till lördagen började ett oväder dra in och snön föll i mängder. Vi var flera som planerade att vara på plats vid 7 tiden för morgonsittning, men det var ingen som fixade att komma fram i tid pga. väglagsproblem. Eller jo, Lasse var på plats någon gång vid 7.30, och det räckte ganska gott :-). När Lasse skulle gå ut träffade han på ko med två kalvar som stod precis vid Haralds torn. I snöyran lyckades han smyga på dem och sköt först den ena och sedan den andra kalven. Efter att a fått dra loss några bilar, slaktat, ätit hamburgare blev det i alla fall en familjejakt. Snön hann smälta lite, vi hann med två drev och hade faktiskt fler älgar inne (Tjur i Åbromåla), men ingen ytterligare kalv. Rätt nöjda med dagen ändå, särskilt Lasse. Grattis!

Doubléskytt
Rejält snöoväder i oktober,

Juljakten

Efter en höst med rätt få kalvkontakter ville vi ändå göra ett försök innan året tog slut. Lasse, Petter, Christian, Andreas, Ludde, Emil och Emils pappa träffades den 27 december för att smälta lite julmat och försöka lösa ut den där kalven. Och det gick bra. När vi ställde ut runt Hjortegöl för att Christian skulle släppa Soya så såg Petter hur ko och kalv smet iväg från blå tornet i riktning emot stora vägen. Ivriga rop i radion följdes av en tyst minut innan två smällar hördes. Älgarna kom upp i stättehålet där Emil stod med sin pappa.  Emil var nöjd, Emils pappa var nöjd som fick uppleva älgjakt av första klass, mer osäkert hur ko och kalv upplevde situationen. Kalven blev i alla fall kvar på plats. Grattis Emil som dessutom lyckades fälla ett rådjur senare samma dag!

edf
Skytten med nöjd jaktgäst
Lite långsamt är det trots allt ibland

0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *